DEN LJUSNANDE FRAMTIDEN ÄR VÅR!

ISMETE OCH SKID-VM
Nu kan vi skönja framtiden och ljuset igen!
En ruggig och helt enkelt vansinnigt bedrövlig vinter har haft oss i ett järngrepp. Men nu är det ljust både före och efter jobbet och den mörkaste tiden ligger bakom oss. Nu kan det bara bli bättre.

Fortfarande är det enormt mycket snö runtikring oss och enligt SMHI är det mer än 75 cm i vårt område.
De dårar som ändå inte kunnat låta ismetegrejorna torka ihop har heller inte haft något fiske att skryta om, så jag har inte missat något.
Men det kommer att bli en kraftig vårflod till vinterns efterdyningar, mer om det senare i april...


Gamla spår efter en räv som gjort sin matrunda

KORT PASS I SÖNDAGS
Jag ramlade ur sängen när min Samsung deklarerade morgon! Jag hade tänkt ta ett kortpass mellan
07 -11 innan firma Jönsson/Hellner skulle bärga medaljer framåt lunchtid.

Jag hade lagt i mjärden och fått ett 70-tal mörtar efter en natt men 60 av dessa var ypperliga abborrbeten, så de fick gå tillbaka. De få jag tog hem skulle ändå räcka och i frysen hade jag nyinköpta sillar som komplement.

Trots tydliga tecken på sömnbrist tog jag mig till sjön vid utsatt tid. Jag valde första bästa vik det handlade mer om att få en skön morgon än att satsa på den stora.








SOLEN VÄRMDE IGEN
En fin soluppgång och en kopp kaffe gjorde susen och mitt vinterbleka ansikte fick en marginell ansiktslyftning, knappt tre veckor yngre var känslan när jag glodde i spegeln efter duschen.

Där ute vid första djupkanten kanske det står någon

Nog om mitt utseende, det blev ett fäll på en gång, ett sånt som kommer medan man håller på att rigga upp. Man har fullt upp med att borra och fixera djup mm och jag la inte märke eller ens hörde fället. Såna räknas egentligen inte, man vill ju sitta ner och spana innan.
Men napp är ju napp, en lite slips fick en kort solstund innan den fick simma tillbaka. Fan, den tog största mörten och jag som bara hade två stormörtar i hinken.

Sedan kom nästa fäll efter en timme och det var samma spö som första hugget. Denna något större men inget som det talas högt om.

HUGG UNDER NEDPACKNING
Fyra timmar går fort och det var dags att plocka ihop och då får jag fäll på det spöt som satt djupast, runt 3,5 meter utanför vassen där spöt var placerat. Den var godkänd, över 4 kilo i alla fall och den var ordentligt fet och trind.

Nästa helg blir det första rejäla satsningen och Göran och jag är laddade till tänderna inför uppgiften.

Ha det!!!

EFFEKTIVASTE METODEN?

Som gäddfiskare har man många valmöjligheter att överlista en gädda. Mycket handlar om vilket kynne man har. En del skulle aldrig ägna sig åt trollingfiske, utan allt skall fångas med enbart ett spö och på spinnfiske.
Vissa ägnar all tid åt mete i olika former.
En del utesluter vinterfisket, för det är inte samma sak som att fånga en gädda i öppet vatten, man ser helt enkelt ned på den metoden.

Märkligt egentligen att en del kan slå sig för bröstet och tycka att en ismetad gädda inte är lika fin som en spinnfiskad!
Båda metoderna kräver planering, förberedelser och ett bra genomförande för att det skall bli framgångsrikt.

Men vill vi inte alla hitta den optimala metoden utifrån förutsättningarna?
Visst vill vi det.

Marsgädda, 2004

LEVANDE BETE SLÅR ALLT, NÄSTAN ALLTID
Det kanske inte är metoderna i sig som är framgångsrika utan det handlar om vad vi fiskar med. Ett levande eller dött bete kommer alltid att ha ett försprång gentemot ett konstgjort.
Att fiska med levande beten kräver dock mer förberedelser än att slänga ned några lådor med wobblers i väskan. Men de förberedelserna är en väl investerad tid.
Den totala fisketiden med levande beten når knappt upp i 15% av den totala fisketiden så förstår man dess potential

FAST I TROLLINGFISKET
Själv var jag fast i trollingfisket, kanske allt för länge under många år, nu varierar jag fisket mer under året för att möta upp de förhållanden som gäller.
Skulle jag välja en metod för att skapa så stora möjligheter som möjligt för en 8+ gädda så skulle jag satsa allt på ismete!
Ingen metod kan mäta sig med den om jag tittar på de siffror som jag skakat fram ur pärmarna.
Nu har jag förstått det sedan länge i alla fall men siffrorna talar för sig själva.

FÖRDELNING AV GÄDDA ÖVER 4 KILO, fördelat på metod

• Trolling      68% av totalfångsten, 82% över 4 kilo, varav 18% av dessa väger över 8+
• Spinn         17% av totalfångsten, 84% över 4 kilo, varav 16% av dessa väger över 8+
• Ismete          9% av totalfångsten, 64% över 4 kilo, varav 34% av dessa väger över 8+
• Mete            6% av totalfångsten, 70% över 4 kilo, varav 30% av dessa väger över 8+

Förklaring: Trollingfisket har det ägnats mest tid till och jag har naturligtvis flest gäddor över 4 kilo på den metoden. Men ser man till utfallet av 8+ gäddor så är ismete och mete överlägsen de andra metoderna.
En av tio fångade gäddor över 4 kilo, väger 8+ som är tagen på trolling, men var tredje ismetad gädda över fyra kilo når också över 8+. Trots att totalen är högre på trolling och spinnfångade gäddor, så går det fler fångade innan jag når över 8+ på dessa metoder.


FÖRDELNING FISKEPASS MED 8+ GÄDDOR

• TROLLING: 28% av passen med 4+ gädda, ger 8+ gädda i utdelning
• SPINN: 27% av passen med 4+ gädda ger 8+ gädda i utdelning
• ISMETE: 50% av passen med 4+ gädda ger 8+ gädda i utdelning
• METE: 36% av passen med 4+ gädda ger 8+ gädda i utdelning

Förklaring: Av de trollingpass jag gjort och fångat gäddor över 4 kilo, så har jag ungefär var fjärde tur då fått en gädda över 8 kilo (28%).
Jämför det med ismetade gäddor, där hälften av passen med fångst av gädda över 4 kilo ger en gädda över 8 kilo, häpnandsväckande siffror, egentligen.

Flötmete med levande eller död betesfisk

FÖRDELNING AV METOD UNDER ÅRET
Totalt fiskar jag ca 30 pass om året, riktat efter gädda, ca 2 pass i månaden hinner jag med, inte mycket men ändå, jag skulle gärna dubbla antalet pass. Men som familjefar, ungdomtränare, husägare, stugägare mm begränsas den dyrbara tiden...

Fördelning ser ut så här ungefär:
Ismete, ca 6 pass
Spinnfiske, ca 6 pass
Mete, ca 4 pass
Trolling, ca 14 pass

Denna vinter har varit kanske den jävligaste ur fiskesynpunkt under alla mina levnadsår, kallt, fruktansvärt mycket snö, tjocka isar gör ingen glad.
Jag har inte ens orkat bry mig när helgen kommer och vinden viner i -10 grader och drivorna av snö bara växer.
Men är nu fruktansvärt less på detta och nu får fan våren ta och vakna!

Nån gång skall väl isen smälta, eller?

GÖSEN EN ROLIG BISYSSLA

Gösfisket för mig är en rolig bisyssla till gäddfisket!

Det blir kanske 8-10 riktade pass om året och då gäller det att pricka rätt för att lyckas.
Vi har flera fina gösvatten trots att jag bor en bit upp i landet och i mitt närområde hyser vi toppklass på många vatten.

Min första gös tog jag en sensommarnatt i början på 80-talet och på den tiden var gösen precis så mystiskt som det gärna vill framstås i pressen idag.
Då fiskade man definitivt inte gösen under dagtid och det var många ”förstörda” nätter under 80 och tidigt 90-tal.

Men så kom man på att det gick utmärkt att jigga gös på dagtid, bara du var på rätt plats och sedan 1991 har det knappt blivit något nattfiske, finns ingen anledning.
Dock provade jag någon natt härom året och resultatet blev precis lika magert som under min ungdom.
Gösen skall fångas under dygnets ljusaste timmar och jag håller tidig förmiddag som den absolut hetaste tiden på dygnet!

MÅNFASER!
Hur påverkar då månens faser gösfisket?
Många är vi som letat och letar förklaringar under gäddfisket men gösen har vi liksom inte fått kläm på i media och bland kollegor.

Jag vill påstå utifrån min statistik, i mina vatten, på mitt sätt att fiska att det inte finns något som helst samband oavsett månens fas.
Jag har egentligen lika bra fiske under hela förloppet och kan bra skönja små toppar i statistiken. Men det kan lika gärna bero på att jag varit fiskat oftare just den dagen i månens fas.

STATISTIK
Ni som läst bloggen vet om min smått sjuka förtjusning i statistik. Allt bokförs och det gäller även gösarna.
Sedan 1987, finns 211 gösar över 3 kilo bokförda och det är de som ligger till grunden för underlaget.
Jag bokför fångsten på just den aktuella månfasen den dagen och omvandlar det sedan till tabeller, som ni kan läsa.



Gösfångst över 3 kilo. 211 stycken bokförda.

 METOD
Mitt sätt att fiska efter gösen har ju naturligtvis ändrats under åren och det är en rolig utveckling både taktiskt, tekniskt och utförandemässigt!

1987-1994
Var trolling och enbart trolling som gällde. Stora vattenvidder täcktes och de beten som fick sitta på de tjocka Berkleytafsarna var precis de samma som under gäddfisket. Det var Hi-Lo 40 gram, Bomber 26a, Manns 20+ och Westins Jätte som fångade de flesta gösarna. Det var vanlig bonntrolling som gällde.

26 juni 1995, en trollad gös på en hemgjord Cisco Kid variant i blå-silver

1995-2001
Så blev det mer focus på mindre beten anpassade efter gösen. Cotton Cordell, Bomber 16a, Big Mac var de som hängde på under trollingturerna. Nu körde jag mer med djuptackel och trevägslekande. Nu fick vi mer gös på djupt vatten dagtid. Vi kom åt de gösar som tryckte på bottnen. Under samma period började jag jigga efter gösen med lätta spön och tunna nylonlinor, typ 0.20 och lite grövre nylontafs på runt 0,40 framför betet. De första jiggarna var lite större Curly tails men även shadjiggar uppåt 12 cm hängdes på. I slutet på 90-talet byttes nylonlinan ut mot flätlinor och känslan i fisket ökade dramatiskt.


24 juni 1998, en Rapala 18 cm på djuptackel lockade upp denna tröstgös. Timmen innan tappade jag en 7+ gös, förövrigt den enda gång jag haft en sådan stor gös på, än så länge...

Under denna tid hade vi fantastiskt fint gösfiske och vi letade branter och grynnor på ett helt annat sätt än tidigare. Det blev några gösar över fem kilo och ett dåvarande personbästa slogs en julikväll 1998. Det rekordet skulle sedan stå sig till sommaren 2011. Men bakom hörnet lurade en gösfiske katastrof, ryktena om ett gott gösfiske hade nått våra nätmarodörers öron i området och dom smidde onda planer…

2002-2007
Dominerade inslaget av jiggfiske men nu gick jag över mer och mer till shadjiggar och storleken på dessa låg ofta på 12-15 cm. Medelvikten ökade något, men de där toppfiskarna saknades. Ohämmat nätfiske i våra bättre gössjöar hade nu nått gränsen till vansinne och en gös över 3 kilo fick betraktas som en sensation.

En oerhört fin fisk

Som komplement så började jag köra betestrolling med levande mört utefter grynnor och branter och ut mot djupare vatten. Min dåvarande båt en Örnvik 400 passade alldeles utmärkt att ro ifrån.
På det sättet lyckades jag komma över 4 kilo några gånger under dessa tragiska och magra gösår.
Toppfisken blev dock en augustigädda på 10.3 kg.

Men under denna period blev nätfisket allt för utbrett och vi var många som såg på eländet med sorgsna ögon. Men till och med de värsta nätmarodörerna förstod att så här kan det inte fortsätta, det blir ju ingen förtjänst?
Det blev förbudsområden där gösen fick leka ifred, färre dagar att lägga ut massförstörande redskap och sakta men säkert började beståndet att hämta sig.

2008-2011
Nu kunde man skönja att gösen började återhämta sig och att gäddorna fick allt svårare att parkera på grynnor utanför lekvikar. De intogs nu av stridslystna hangösar som hade som uppgift att vakta och hålla rent runt rommen.
Medelvikten ökade igen och ryktena under slutet av 2000-talets början talade om en kommande gösboom.

Dagens enda fisk då värmen tog kål på det mesta under vattnet, sommaren 2010.

Själv var det i princip enbart jiggfiske med 6 tums Relaxjiggar eller Savagears modeller som satt på tunna tafsar.
Jag kunde själv för två år sedan öka mitt göspers med 30 gram, en liten men ack så viktig ökning i juli 2011.

2012
Visst hade jag testat vertikalfiske under någon period men inte så mycket att jag ansåg det bättre än gamla hederliga jiggfisket.
Men den pelagiska varianten var något som ändå lockade mig. Förra sommaren bestämde jag mig för att lära mig detta och sommarens regniga fiske ägnades åt detta.
Men trots många gösar och flera fina fiskar orkade ingen över 5-kilosstrecket. Det var väl bara jag och Spiggo som inte lyckades…


Kajan med sin första vertikalvampyr



Hugg nån gång!!!

Till årets sommar är förväntningarna högt uppskruvade och det mumlas i de inre kretsarna om att en tia inte är omöjligt att plocka. En osannolik utveckling på toppfiskarna sedan de tragiska åren 2002-2007.

Själv lockar det att kunna komma över 7 kilo men att pricka in en sådan på ca tio vertikalpass är en svår utmaning oavsett månens fas!

GAMLA TIDER

1982-1986
Sedan 1982 har jag varit en fanatisk gäddjägare och varje vår längtar man till att få börja fiska i öppet vatten.
När jag som trettonåring gav mig av att fiska i november eller i mars skakade folk på huvudet, fiska det gjorde man på sommaren!
Men vi fick ju fisk året om och att själv komma underfund med vad som gällde var ju halva grejen.

I början på åttiotalet var man i stort sett ensam om nymodigheter som bottenmete med dött bete, trolling med magnumwobblers mm i mina trakter.
Årena mellan 82-86 var vi ständigt i jakt på den tidens perfektion.

STORGÄDDORNA LOCKADE
Men vi fick en del stora gäddor och vi blev än mer hängivna i jakten på storgäddorna!
Vi började tillverka egna magnumwobblers efter bröderna Perssons förlagor, gjorde egna spöhållare, tafsar, skaffade blykärnelinor, köpte ekolod, kraftigare spön, tuffare rullar osv.

Något körkort ägde man inte utan det fick bli min Crecsent som fick bära tung last mellan båtar och fiskespots. Jag cyklade mig igenom Hofors kommuns alla tänkbara och otänkbara vatten.
När man tänker tillbaka på alla idiotsafaris utan möjlighet att lyckas ler man en smula, varje dike kunde ju vara potential till stora gäddor.
För oss då, var allt över fyra kilo stort!

GILLAT ATT SKRIVA OCH DOKUMENTERA
Jag har alltid gillat att skriva och jag gjorde ett par trevande försök att skicka in lite manus till Fiskejournalen.
Olof Johansson som då var chefredaktör läste allt man skrev.
Man fick alltid svar ifrån honom och han lämnade feedback på det man skrivit, vad man skulle tänka på osv.
Oftast tackade han för manuset, men att man tyvärr inte kunde ta in det.

Men så en dag i slutet av 85, efter ännu ett inskickat manus så händer det, Jo det här kan bli något skrev han.
Med lite ändringar så har vi en artikel att publicera!
Wow, det var stort och jag blev beodrad att skicka in lite bilder och så en dag i nr 4 1987 så publicerades min första artikel i FJ.

OBS:
Ni som läser detta får förstå att den tidens gäddor, gaffades, de större fick ofta sätta livet till även de som är på bild.
Men som det står i artikeln så släppte vi redan på den tiden tillbaka de allra flesta gäddorna.
Se det som ett historiskt tidsdokument.



Klicka på bilden blir den större och lättare att läsa.



Bilden är förväxlad mellan mig och Magnus.

Tyvärr är tiden förbi med stora gäddor i mitt gamla kära hemmavatten, hårda regleringar av vattnet sommartid, gör att ån i princip är helt utan vatten vissa sträckor. Vattendomar från 1900-talets början har verkligen utnyttjats hänsynslöst utav kraftverksbolaget!

LOWRANCE ELITE 7-HDI

Det gick snabbare än jag trodde med ekolodsinköpet.

Satt i förra veckan och googlade på eventuella nyheter och gick då in på Lowrance amerikanska hemsida.
Då såg jag att man utvecklat den så populära Elite-5 lodet.
Så det var bara att bege sig till Gävle Fiskeredskap och lägga in en beställning på min nya leksak.

Leverans sker under mars månad till Sverige.


Man har tagit fram en kombinations produkt med GPS, färglod och HDI egenskaper i samma lod!
Det som framför allt gör att den förmodligen kommer att bli en storsäljare är priset med givare för frekvensen 83/200 och 455/800, det hamnar på strax över 8000:- har jag sett på en del internetsajter.
Det är ett bra pris på en så här avancerad produkt.

Tre bilder samtidigt

Endast ekolodsbilder, den högra med HDI-upplösning

Flera valbara menyer och fönster

PASSAR MITT FISKE PERFEKT
Idag kör jag med en handburen GPS och ett ekolod bredvid på pulpeten. Nu får jag ett kabinett med allt på samma skärm.
Det blir till att föra över all data jag har idag till den nya enheten så är den "up to date" på en gång.
Jag kommer att investera i två givare, ett fast monterat i aktern och ett på vertikalgivarstången.


LITE FAKTA OM LODET
HDI - Hybrid dual Imaginge
GPS - inbygg antenn med upp till 3000 sparade waypoints
Insight Genesis - Skapa dina egna djupkartor ifrån de inspelade datan du får in, enkelt och genialiskt.
70% större skärm än på en Elite-5
Upplösning 800x400
NMEA 2000 system
Upp till tre bilder samtidigt på skärmen, GPS, normal ekolodsbild och HDI-bild.
Realtidsfönster till vertikalfisket

Naturligtvis en massa annan lull-lull som kommer att vara till nytta!

In action till våren 2013!

Film om lodet:
http://www.youtube.com/watch?v=7l4BJOFrPWA

Kartverktyget Insight Genesis:
http://www.youtube.com/watch?v=ibgEPYwd9vE

MIN EKOLODSHISTORIA

Våren 1985 hade jag plöjt igenom den tidens bästa tidning, Fiskejournalen och snöat in på artiklar om ekolod. Detta hjälpmedel var det ytterst få om ens någon som jag kände använde sig av.
För det första så var de första modellerna extremt dyra och förbehållet yrkesfiskarna.

GREEN BOX
Den magiska lådan använde en del i Sverige men det var ovanligt bland de jag kände, det bästa med boxen var att den var lätt att transportera och energikällan bestod av medhavda batterier.
Redan i november 1959 kom den ut på den amerikanska marknaden. Det blev ett av historiens mest sålda ekolod där över 1 miljon producerades fram till 1984.

En klassiker bland sportfiskarna på 60 och 70 talet

80-TALET
Men något hade hänt i början på 80-talet, loden blev mindre, de blev billigare och man hade två varianter att välja på som sportfiskare. Den ena modellen pappersloden, ritade ut djup, fiskstim mm, på en pappersremsa som svepte fram precis som dagens bild på moderna lod. Nackdelen var att papperet inte räckte länge och man fick välja områden att loda ut om man inte ville ruinera sig på inköp av papper.

Den andra modellen var blinkloden som visade djupet som på en klocka. Principen var att en lysdiod snurrade runt i hög hastighet och blinkade till vid det aktuella djupet. På inställningen 0-20 meter så snurrade skivan så snabbt så det såg ut som den lyste hela tiden på det aktuella djupet. Med inställningen 0-100 meter så snurrade skivan saktare och djupet liksom blinkade fram.
1981 släppte Lowrance sin 2000 serie som blev en succé. Det fanns modeller för fast installation och portabelt.

Själv inhandlade jag 1985 ett portabelt Lowrance 2260 som drevs av två 6 volts batterier och hade en portabelgivare med sugkoppsfäste.
Nu hade jag helt andra möjligheter att kartlägga vattnen. Ett fantastiskt lyft ifrån den metod jag gjort åren innan.

ANKARE OCH LINA
Innan jag ens tänkt tanken eller hade råd att köpa ett ekolod så letade jag grynnor och branter med ankaret och ankarlinan. När jag befann mig på djupt vatten så släppte jag ned ankaret till 5 meter och knöt fast det i relingen. När jag körde så märkte man när branten eller ett grund kom då det ruskade till i linan.
Efter ett par år så hade jag faktiskt ganska bra kläm på några hemmavatten. Inte alls i närheten av dagens precision men full tillräckligt för att fiska effektivt. Jobbigast tyckte man att det det var när man körde trolling och kom in på ett stort område som inte var speciellt djupt. Man fick stanna flera gånger och göra ren krokarna. Båten? det var en träeka med en tvåhästars Suzuki som Magnus Svärd ägde och som jag åkte med i var och varannan dag under tidigt 80-tal. Från båtplatsen ut till sjön tog det 45 minuter enkel tur.
Idag är transporttiden betydligt nedkortad.

LOWRANCE 2260
Var mitt drömlod, enkelt att ta med och batterierna räckte nästan en hel säsong.
Nu öppnade sig en helt ny värld, där man kunde lära sig vattnet utan och innan. Funktionerna var egentligen samma som idag. Blev det hårdare bottnen så blev ekot bredare och starkare, åkte man över växtlighet eller fisksstim så registrerades dessa också. Men man behövde kolla lodet hela tiden om man var intresserad av detta då ingen historisk bild låg kvar. Uteeffekten låg på 200 W och 38 Wrms.


Mitt första ekolod, Lowrance 2260 med batterilåda. I lådan fick batterier och givaren plats.


Jag hittade branter och djuphålor, grund som jag aldrig ens visste att de fanns. De grund jag hade koll på trodde jag, såg inte alls ut som jag föreställt mig under vattnet. Vissa grynnor var större och vissa mindre.



Mycket smidig lösning med allt liggandes i lådan under transport

Åren 85-90 var fantastiskt roliga och givande, allt var nytt och jag lärde mig massor om var betesfisken befann sig under dygnet och årstiderna. Varför vissa områden alltid gav fisk berodde nästan alltid på en ändring i bottenstrukturen, precis som idag. Allt detta fick man kunskap om med ett så enkelt lod, fantastiskt.










Utdrag ur manualen


REVOLUTIONEN

LCD-LOD
1985 släppte så Lowrance sitt första lcd lod X-3 och revolutionen var ett faktum, även om den bara hade 83 pixlar vertikalt så var det betydligt fler än någon konkurrent på marknaden. Uteeffekten var 600 W och 75 Wrms.
X-3 tog marknade med storm och nu var blink och papperslodens dagar räknade...

1988 introducerade man klassikerna LMS-200 och LMS-300, de hade bredare skärmar och hade menyer för olika inställningar vilket var helt nytt.

1991 så kom de första GPS mottagarna och 1995 kom GlobalMap2000 världens första ekolod med integrerad GPS.

Naturligtvis hängde andra aktörer på och Humminbird var en stor konkurrent och utmanare, de var snabbare fram med 3d-lod och sidoscanning. De var tidigt ute med modeller som "såg" framför sig.
Ännu hade väl inte mjukvaran hängt med i utvecklingen och för sportfiskare var en del grejor inte användbara under praktiskt fiske.
Utvecklingen har bara fortsatt, nu i så snabb takt att man inte hänger med. Vårens nyheter är ute till hösten känns det som.

APELCO 360
1993 skaffade jag mig mitt första lcd lod och valet föll på en Apelco 360.
Det ekolodet hade en 4 tums ruta med upplösningen 80x128 pixels, grålinje, 8x zoom, delad bild med och tempgivare. Uteeffekten var 400 W och  60 Wrms.
Ett bra lod för de pengarna, det fanns en större variant 460, något dyrare.
En funktion som fanns hette "Bottom Coverage Mode" där man kunde se hur mycket av bottnen som täcktes av ljudkonan. Vi vet ju alla att ekona inte alltid är mitt under.

Jag hade dock bara lodet i två säsonger, men det var ett helt ok lod.

Apelco 360 mitt första lcd-lod

Videomanual till lodet

LOWRANCE X55
Vintern 1995-96 så såg jag en annons i tidningen om ett begagnat X55 i nyskick för 3500:- nypriset låg på 5995:- på den tiden, vilket var en hel del pengar.
X55 hade kommit ut på marknaden ett par år tidigare så det var verkligen ett "Top of the line" lod.

Det ekolodet hade 160x128 pixels, grålinje, 4x zoom, delad bild och Fastrak som det hette då, realtidsfönster heter det idag. Man var alltså väldigt tidigt ute med en sådan funktion, tanken var att under fiske ifrån stillastående båt eller pimpel skulle ha nytta av den funktionen. Den blev inte mycket använd kan jag säga så här efterhand. Jag tyckte att det var irriterande att se dessa streck innan ekona kom in i bild...

Den hade 8 olika fönstermenyer att välja på så du kunde få de data du ville ha framme. Bilden var 5 tum stor. Uteeffekten var 600 W och 75 Wrms.

Eagles variant av Lowrance X55, exakt samma egenskaper. Köptes in som ett reservlod på Tradera 2004 för en femhundring.

Detta lod hängde med i en massa år och när det togs ur bruk så sålde jag enheten på Tradera för några hundralappar.

EAGLE FISHMARK 320
Under många år var Lowrance/Eagle egentligen samma produkter, Eagle var något billigare och hade andra kontakter som inte var lika robust som Lowrance lodens. Modellerna var likartade och en annan skillnad var att Eagleloden ofta hade lägre uteeffekt.

Ekonomin fick styra detta nådens år 2006 så valet föll på ett Eagle Fishmark 320.
Lodet har funkat klockrent under alla år och den största skillnaden mot tidigare lod är ju upplösningen som mångdubbladdes.
Grafiken blev bättre och jag lärde mig läsa ekona på ett helt annat sätt.
Det ekolodet har 320x320 pixels, tempgivare med massa olika funktioner.
Uteeffekten ligger på 1500 W och 175 Wrms, alltså mer än dubbelt så mycket som X55;an.


Mitt nuvarande lod som funkat ypperligt under många år

Oftast kör jag med delad bild under trollingfisket

Under trollingfiske kör jag ofta med delad bild där vänster halva körs på zoomfunktion. Då får jag en detaljerad bild runt det djup jag fiskar på.

Till allt fiske jag dittills gjort fram till i somras så hade det mer än räckt med detta lod. Så kom det här med vertikalfiske.
Nu krävdes det helt andra funktioner ifrån lodet och även om jag lärde mig skilja på större och mindre fisk så förstår jag att en gråskala aldrig kan mäta sig med ett färglod.
Men visst går det att fiska på pelagisk fisk ingen tvekan om det. Att jag inte fick någon över fem kilo har inget med lodet att göra...

Nu väntar ett nytt år och till våren blir det ett nytt ekolod. Märket är för mig ganska självklart, det blir någon av Lowrancemodellerna. Jag har alltid ansett deras grejor som klart bäst för sportfiskare. Men man skall aldrig säga aldrig, nu har både Garmin och Humminbird riktigt fina lod.
Frågan är bara om man skall ge sig på ett kombinerat lod/GPS då med lite större skärm?

TRÖGT ISPASS

Materialaren i Brynäs IFs, U-14 lag, Roffe Humling hade länge suktat efter ett ispass tillsammans med mig och igår gjorde vi slag i saken.

Själv hade jag fått avbrutit ett fiske den 30 december då isen på den aktuella sjön var allt för dålig. Först hade man pulsat i knädjup snö över åkrar i en halvtimme och när man äntligen är framme så är det fullt med vatten på den tunna isen. Jag går igenom två gånger invid land och får vända om mot bilen utan att få blöta några linor...

PERFEKTA ISAR
Men igår var vi på säkrare mark (is) och det så efterlängtade tövädret hade gjort isarna helt snöfria och helt perfekta för ismete.
Vi traskade ut i mörkret och vi hade siktet inställt på ett djupområde som brukar var ett säkert kort i januari.

Vi riggade sex spön var och nu var det bara att invänta första nappet som dröjde bra länge, strax efter tio får Roffe ett fäll och knallkorkens smäll dånade över sjön. Vad fan hände?
Knallkorken trodde jag tillhörde 1900-talet...men häftigt att höra igen efter några års plingfäll i öronen!

Roffe drillar med van hand dagens enda fisk med lite motstånd

Första gäddan blev en trind gädda på drygt fyra kilo som tydligen ätit rejält med julskinka!
Det skulle visa sig bli dagens största...
Själv hade jag gäddsiktet dåilgt kalibrerat återigen men kunde vid lunchtid spräcka årets nolla med en medioker kilosgädda.

Det blev tre gösar och tre gäddor totalt innan den bleka januarisolen gick ned bakom granskogen vid tretiden.
På söndag är det tänkt att ta ännu ett pass innan ledigheten är slut och det sköna livet med ledighet är över för denna gång men misströsta inte Dennis, bara fem månader kvar till sommarsemester...