10 KILOS SKILLNAD

Göran han är en envis rackare. Hans gäddbeteende har gått lite överstyr i jakten på det perfekta vattnet, det där vattnet som ingen annan vet om och som kommer producera tior på löpande band, något som egentligen inte existerar här i Gästrikland.
Jag har hakat på honom lite grann och ser gärna att han kommer att lyckas med det projekt han startade under fjolåret.
Gamla välkända vatten har ratats och han har suttit otaliga timmar i båt, på land och på isen på okända lokaler.

Resultatet än så länge är rätt magert men han har kunnat bocka av vatten efter vatten. Några kanske har potential medans några inte har en möjlighet att föda en tia.


JAG VILL BARA SITTA HÄR UNDER MIN KORK EK OCH ...
En annan kompis, Mr Y han knatar på i de gamla välkända vattnen, inget nytt här inte och han drar fina fiskar året om, är det inte gösar så är det fina gäddor. Han har liksom goat in sig i sitt andra hem och vet när det är dax att dra en feting. Ibland är det tur men många gånger är det ren och skär skicklighet!
Igår så satt Göran och jag på ett av de där "nya" som ska ge oss den välbetjänta belöningen i form av en flottig fet madam som får vågen att kvida under tyngden...

Samtidigt sitter Mr Y och myser i sitt "vardagsrum" ute på sjön. Hans sex spön sitter irriterande nära en storväxt gädda som stryker fram på tolv meters djup, den har ännu inte bestämt sig om den skall låta sig vägas och mätas än, men snart, snart kan hon inte hålla sig längre. Magen skriker och hon är hungrig. Det är bara det att Y snart skall packa ihop, dagen har ännu inte blivit som han tänkt sig. Flera misstänkta gösnapp har registrerats men många spott och ingen gös på isen.
Han skall ge sig vid 12.30.

Göran och jag fick en fin start på morgonen, redan 06,50 när vi satte ut våra ismeten fäller det på mitt innersta spö och upp kommer en femkilosbit. Den är ganska fet och skvallrar om att här kanske det finns fler och större...
Fem timmar senare så är det fortfarande det enda hugget för oss. Göran har ännu inte haft en enda fällning.

Men så plötsligt händer det, Göran har en fällning och med raska 45-årskliv närmar han sig hålet, nu är det spännande och linan löper ut snyggt ifrån rullen. Ett bestämt mothugg och hon sitter. Men motståndet i linändan skvallrar om en mindre variant av Esox Lucius, en del riggade mörtar ger mer motstånd...
Upp på isen kommer en trehektos snipa!
Den får gå tillbaka ned i hålet och när vi åter satt oss vid baslägret strax efter tolv får Göran ett sms från Mr Y, 10,32!


JAG VILL VARA MED DE ANDRA TJURARNA OCH STÅNGAS JAG MED...
Ganska precis samtidigt som Göran drillat sin bit har den andra gäddan som simmar omkring i gamla välkända vatten, snokat klart bland Mr Y gobitar och nu bestämt sig för lunch! Hade hon hållit sig tio minuter till hade denna story inte kunna berättats för då hade Mr Y varit på väg hem, alltså hem till sitt riktiga hem. Utan framgång.
Men så blev det inte utan han belönades med en gädda på 10,32 kg som än så länge är 114 cm lång.

Det var ganska precis tio kilo mellan gäddorna och där satt vi, Göran och jag snopna men som ändå gladdes över Ys framgång.

Vi sitter tysta en stund innan vi skall avsluta dagen. Jag i mina tankar funderar på om jag inte skall hem till Mr Ys "vardagsrum" nästa helg, du vet där man vet vad man har och vad man får.
Göran han tänkte tydligen på något helt annat för nästa mening ifrån honom lyder så här:
- Dennis nästa helg då åker vi till xxxxxx och provar, där borde det gå större gäddor vad säger du, hakar du på?

Görans trehektosmonster!

Mr Ys Monster