Summa sidvisningar

torsdag 17 november 2011

VARFÖR FISKAR JAG?

Efter en höst med ganska mediokert fiske så kommer funderingar på det här med fiske. Varför fiskar jag, egentligen?

Någonstans så övergår det lustfyllda fisket i att man börjar mäta sin ”prestation” gentemot andra fiskare.
Men när börjar det inträffa? Kommer det som ett brev på posten eller kommer det smygandes över tid. Fiskar man mycket så börjar man kanske reflektera över resultatet, det kan vara antalsmässigt eller viktmässigt.

Varför funderar jag på det nu? Jo, för när jag pratar med mina fiskevänner så är jag trött, uppgiven och har tappat glädjen! Jag har fastnat i prestationsfiske istället för att det är några själsliga och upplyftande timmar, där man får ladda batterierna till vardagslunken.
Ni som är yngre kanske inte fattar vad jag menar, men skaffa familj, hus och jobb så kommer ni att förstå.
Allt stort behöver inte vara gädda eller gös
När sedan mitt fiske inte resulterar i stora gäddor (över 8 kilo) så misströstar jag och kan inte njuta på sjön, utan bara väntar på hugget, du vet det där slackhugget som man direkt fattar att nu du, nu sitter den där!
Men det händer inte, i alla fall inte i höst.
Att jag sen aldrig fått så mycket gädda som i år, eller att jag efter 13 år äntligen kunde höja mitt pers på gös och även fick flera över 4 kilo i somras räknas inte. Eller att barnen varit med några gånger och haft jättekul med fina fiskar eller att farsan och jag nyligen hade över 40 hugg under en dag, det räknas liksom inte när man prestationsfiskar.
Hanna gillar att drilla gös
Davva gillar att fika
Men jag vill inte vara där för då blir det inte roligt.

Nu sitter jag och kollar i kalendern och inser att denna helg försvinner, nästa helg så är lördagen utesluten och ev om jag kan dribbla bort lite skjutsar till träningar eller matcher för barnen så kan jag kanske komma ut igen på söndagen. Men då behöver vädret vara på min sida, dvs plusgrader så det inte fryser till is i hamnen.

Ojdå, den helgen är det nymåne. Nymåne suger!
Ingen av mina 40 största gäddor har huggit dagarna innan eller efter nymåne…
Så redan nu vet jag att om jag kommer ut nästa söndag, så är sannolikheten att jag får en 8+ gädda lika med nästan noll

Eller vänder det då? Kommer det där slackhugget, du vet det där slackhugget som man direkt fattar att nu du, nu sitter den där!

4 kommentarer:

  1. Känner igen dina tankar, det är sådant man får brottas med då man fiskat så länge som vi gjort.

    Sedan är det farligt att börja jämföra med andra vad det gäller resultat. Jag anser att det inte går att jämföra skicklighet på det sättet för olika vatten har olika potential. Bättre då att tävla med sig själv och försöka förbättra sina resultat från de vatten man själv fiskar i.

    För mig är en skicklig storfiskjägare en som frekvent fångar stora fiskar på olika metoder och i olika vatten, gärna vatten och platser samt beten/metoder man själv utvecklat och hittat.

    Du Dennis uppfyller dessa krav med råge och av det du skriver på bloggen så märker man tydligt att du vet vad du pratar om. Fortsätt på samma linje så lär det gå bra i framtiden också...

    SvaraRadera
  2. Oj, vad du träffar mitt i prick!

    Själv har jag fiskat aktivt efter gädda endast 2 år, men ändå finns tankarna där om att man måste komma iland med lite fina bilder att sätta upp i bloggen. Håller även helt med Mats.. Jag fiskar i den finska skärgården (rakt österut från Umeå) och lyckas man kroka en 5+are här, så har man landat en riktigt fin gädda. En 10:a är rätt så osannoligt att hitta, men ändå är det henne vi alla letar efter. Min "fiskekollega" har under denna båtsäsong landat över 850 gäddor, men inte en enda tia. Störst hittills lite på 8 kg. Vi måste väl helt enkelt försäka släppa pressen (även om det är svårt) och hitta tillbaka till det som en gång fick oss att fastna för fisket.. Skitfiske på dig!

    // Jonas

    SvaraRadera
  3. Hej Dennis
    Tycker nog att du skall ställa dig själv frågan. Varför du fiskar? För vems skull fiskar du, för din egen eller för alla andras skull? Det är så med internet, man skall ha bekräftelse. Den bästa uppskattningen får vi trots allt av vår barn eller närmsta familj.
    Jag själv har nog inte vägt en fisk på säkert fem år.


    // Martin

    SvaraRadera
  4. Hej Martin, visst har du rätt. I grund och botten fiskar jag för att det är roligt, naturligtvis, men jag vill visa att ibland så glömmer man bort varför man fiskar. Jag ville bara göra en reflektion av hur jag ser på det just nu. Jag kommer att vara på tå och längta tills nästa tur var så säker.
    Mvh EsoxHunter

    SvaraRadera