Känslan är att allt regnande sedan maj har satt sina spår under vattenytan, enough is enough helt enkelt!
Många kompisar har också vittnat om samma saker och säger att årets höst är en av de sämsta nånsin!
Gäddan måste helt enkelt befinna sig på platser som inte den normalt befinner sig på annars.
Ta bara det här med samlade stim av betesfisk som normalt hittas över de djupare partierna när vi är framme i oktober - november. De hittas knappt någonstans och kör vi in på grundare vatten är det lika tomt där. Märkligt.
TRE PASS PÅ FYRA DAGAR
Jag har medvetet hållt på ett par semesterdagar och använde dessa i fredags och i måndags, utöver det så var jag även ut i söndags.
Lite skuggboxning i väntan på hugg, det blev en del boxat... |
Hanna tog dagens största |
NYA VATTENI söndags så fick äntligen Göran och jag till det och kunde sjösätta båten i en för oss ny sjö. Vi provade ju att sjösätta båten redan i fjol höstas men vägbommar runt sjön gjorde det omöjligt. Men i vintras var Göran ute och kollade upp ifall vi missat någon nedfart och det hade vi. Det fanns en plats att sjösätta och den platsen var vårt mål.
Packat och klart! |
Dimman lättar till slut |
Vi glider fram i den täta dimman samtidigt som gryningen kan skönjas lite smått.
FÖRSTA HUGGET
Efter knappt tjugo minuters fiske försvinner babords paravan med ett plopp och tunga gung fortplantar sig i spöklingan, första hugget var mitt och jag kastar mig över spöt, sliter upp det och vräker spöt bakåt både en och två gånger, fast fisk!
En rolig fight med urstarka rusningar skvallrade om en lite bättre fisk. Visst när den är mogen att håvas så är det en mycket fin premiärgädda i detta nyfunna vatten.
Härlig förstagädda på nytt vatten! |
Nästa gädda något mindre men klart godkänd |
VERKLIGHETEN KOM IKAPP
Sedan hände inte mycket resten av dagen och vi kan bara summera tre gäddor var när vi åter glider in i den isbelagda viken. Men visst potentialen finns och till första isen är vi på plats igen. Metoden med paravantrolling passar kanon till detta vatten.
FAR OCH JAG
I måndags så skulle pappa och jag köra en höstrepris dvs minst 20 gäddor under dagen...
Vilket vi inte ens var nära på att lyckas med. Det var riktigt trögt och våra levande beten undveks med kuslig precision ifrån gäddtänderna. Känslan var att dom gled undan så fort en smarrig mört kom glidandes.
Först efter tre timmar kunde vi landa första gäddan och det blev en varsin när dagen var till ända.
På mina fem senaste heldags fisken under oktober och november har jag landat 7 gäddor?
Fattar ni, det är vad man snittar i vanliga fall men som sagt något står inte rätt till med våra kära madamer därnere.
Storbåten står nu på trailern och vi får avvakta vädret om det blir någon avslutningsdag på sjön eller så var den gjord i måndags, vem vet?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar