VÅR ÅRLIGA TRÄFF

Så var det åter dax för Kajan och mig att ge gösarna en dust. Vi har haft svårt att få dagarna att stämma i våra välfyllda kalendrar.
Sensommar och lite mer svårflörtade gösar på schemat alltså, de två senaste veckorna har det blivit svårare att hitta huggvillig gös av grövre format, ja inte för Davva men för oss andra.

Det blev lite sommar till sist...

ANNAT VATTEN
Vi valde att fiska i en mindre sjö med gott gösfiske men efter fem timmars tröstlöst letande med endast en fisk i båten gav vi upp sjön för denna gång. Åter tillbaka till min hemmaplan efter lunch och det blev något bättre fart på fisket.

Men vinden låg på ganska hårt så vertikalfisket blev krångligt, en strut som broms och ändå fick man jobba på backen med motorn. Att prickskjuta var inte att tänka på i denna vind utan det blev driftfiske för hela slanten.

MYCKET SMÅTT
Här och var högg det på våra jiggar men det var snabba och försiktiga hugg med många tappade.
Kajan jobbade hårt för att få in vertikaltempot utan allt för aktivt viftande med spöet.

Som så många gånger förr så var det Fin-S, 7 tums jigg som lockade flest gösar. Den jiggen gör 80% av jobbet själv med sin uppenbarelse.
Sent på eftermiddagen så lossnar det för Kajan med flera hugg men problemet är att han stökar omkring på spädbarns avdelningen, ingen gös nådde över 30 cm ens.
Barnarov av grova mått!

En stolt Kajan visar upp ett grovt exemplar ifrån barnkammaren!

Själv lyckas jag i alla fall nå över trekilosgränsen med en gös trots allt.

Vi hade laddat med god mat och dryck så det gick ingen nöd på oss. Dagen rundades av vid 20-tiden och  det kunde konstateras att vi blivit ett år äldre och att vi upplevt både bättre och sämre fisken.

MORGONTUR PÅ SISTA SEMESTERDAGEN
Göran har jobbat hela sommaren och inte fiskat allt för mycket, jag skickade en sms-inbjudan till honom på lördagen och fick ett ok från honom.
Jag plockade upp honom på Guldstadens hemvist, Göran flyttade ju till Brynäs tidigare i våras.
Två röda trötta ögon stirrade genom rutan när jag svängde upp på parkeringen, gårdagens middag på stan hade tydligen satt sina spår...

På sjön blåste det utav helvete och det fick bli reservställen att fiska på. Det har blåst mycket de senaste veckorna och det är ju den värsta motståndaren om vertfisket skall funka.

Vi gled till slut in i ett område som jag dömt ut som göshak, pga mycket mjuk botten och inga intressanta strukturer. Men här var det svaga vindar och med skydd av öarna så kunde vi fiska effektivare.
Första driften gav tre snabba hugg och jag fick äta upp mitt antagande om platsen.
Vi nötte på ett 30x30 meter stort område och vi plockade en del fisk men missade säkert 8 av 10 hugg. Dett var försiktigt och nätta hugg som var svåra att nita fast. Ofta hängde gösen med två tre meter upp för att sen släppa.

EN ENDA PELAGISK FISK
Under en drift så kommer sommarens största eko upp för mig, den står mitt i vattenmassan och jag vevar upp jiggen en meter ovanför. Jag får respons direkt och den stiger uppåt mot jiggen, stannar en halvmeter under och en bred gråsvart rand tecknar sig på lodet.
Det är en stor fisk men den sjunker ner en bit för att stiga igen, jag blir lite darrig men får ingen respons över huvud taget och till slut glider den nedåt och försvinner från lodet...

Nästa lite bättre eko lyckas jag bättre med, gösen stod på 3 meter och den tog jiggen direkt på nedsläpp.
Fisken högg bra hela förmiddagen men många missade som sagt.

SEMESTERN SLUT
Nu är den vädermässigt sämsta semestern på år och dar till ända och augusti blir en återhämtningsmånad ifrån fisket. Det kan bli ett par vertiklapass men sen är det åter gäddan som är i fokus!

Skaplig sensommargös till slut