JANUARI

Den första riktiga vintermånaden är här. I år har det varma höstvädret och decembervädret gjort att isarna inte är att leka med. På många håll är de knappt så de bär en vuxen person medans mindre tjärnar och vikar har bra och stabila isar, dock så är en varning på plats.

Annars är i alla fall första halvan av januari en bra ismeteperiod, isarna har inte blivit allt för tjocka och det är ofta lättborrat.

Jag håller mig ännu med en vanlig isborr a la Mora Laser på 200 mm. Någon motion för armarna vill man ju få. En motordriven borr kanske blir aktuellt när jag närmar mig 70 och man inte orkar dra runt borren själv…

Solen bryter igenom ett annars igenmulet landskap

FÅ PASS – GROVA GÄDDOR
Jag fiskar inte allt för hårt på vintern utan det blir max ett par pass i månaden, men ser man till statistiken över grova gäddor så skulle man göra tvärtom. Fiska mer på vintern och vila under från fiske under juli - augusti och in i halva september. Antalet större gäddor som får syna ovanjord är klart överepresentaterat vid isfiske.

Hur kan det komma sig?

1. För det första så presenterar man betet under en ovanligt lång tid, gäddan får gott om tid att lokalisera våra beten.

2. Vi kan invänta huggperioder på ett helt annat sätt än vid öppet vatten, då vi kanske flyttar oss efter visst antal kast. Ingen hamrar samma grynna under fem timmar med en wobbler, eller?

3. Gäddorna äter betydligt mer under vintern än sommaren! Tvärtemot vad många anser så blir man överbevisad vinter efter vinter. Gäddan äter ofta och mycket annars skulle vi inte få så många hugg under isfisket. I många av mina vatten som är grumliga, näringsrika och relativt grunda blir vattnet för varmt under högsommar och inledningen på hösten. Gäddan äter inte ett skit och den intar ett koma liknande beteende, slapp och likgiltig.

4. Betesfisken är samlad på begränsade områden och hittar man dessa så är du på rätt spår. Generellt så har du två utgångspunkter, antingen är det grunt fiske som gäller eller vattnets djupaste delar. Gäddan finns då antingen på de grundaste eller på de djupaste områdena, enkelt.

Premiärgädda ifrån januari 2009

DJUPT ELLER RIKTIGT GRUNT
Jag angriper ett vatten på två olika sätt. Antingen är det riktigt grunt fiske eller ute på de öppna fjärdarna som gäller.
Vid grundfiske pratar vi max 1,5 meters fiskedjup. Det kan vara grunda vassvikar, utanför vassbälten eller på riktigt grunda insjöar.

Det kan vara så lite som tre decimeter vatten mellan understa iskanten och bottnen. Jag vet att det känns knepigt att doppa mörten och ha halva tafsen ovan isen men för att exponera mörten så måste den hänga precis under iskanten. Det är vikigt att kolla riggningen så mörten inte simmar in i sjögräs eller annan gammal växtlighet som finns kvar på dessa ställen. Sedan gäller det att låta hålen vara orörda, gäddan blir lätt störd på så grunt vatten.
Vi sådana domäner har jag ofta riktigt bra fiske innan solen ens kommit upp ovanför trädtopparna så det gäller att vara på plats i tid. Allt skall vara klart innan det ljusnar annars riskerar du att missa den hetaste perioden.

Fiske på riktigt grunda lokaler är superhett vintern igenom

Som alltid vid isfiske så sätter jag upp spöna på behörigt avstånd ifrån baslägret, jag vill inte gärna sitta nära något spö, allt för att inte störa matlusten. Minst 30 meter ifrån närmaste spö är lämpligt, men du måste kunna se alla spön för att inte missa något.

Vid hugg så tar du det lugnt när du närmar dig hålet, gå sista biten och försök se hur linan löper ut från rullen. Skenar den iväg så är det bara att slå till veven och göra ett mjukare mothugg. Ligger linan däremot slapp så får du gå på känslan, skall du vänta eller våga dra till ordentligt direkt. Vissa dagar funkar allt och ingen gädda missas men vissa dagar kan det vara hopplöst. Hur man än gör så känner man bara ryck så är både mört och gädda borta.
Jag har de två senaste vintrarna tvingats till fiske nära land pga snödjup och stöpis och grundfisket kan vara lika bra som på de öppna fjärdarna, att drilla en åttakilos på tre decimeter djupt vatten är häftigt.

Ett sista tips till grundfisket, har du fått en gädda i ett hål och vattnet rörts om ordentligt så borrar jag ett nytt hål några meter därifrån, annars försvinner mörten i det lerfärgade vattnet.


DJUPFISKE
Annars är det enligt mig den säkraste platsen för grov gädda att fiska på större djupområden. Betesfisken trycker ofta ihop sig på dessa platser och du kan välja att fiska pelagiskt eller bottenbundet.
Att hänga en mört två meter under iskanten på 12 meters djup är numera en standardtaktik.


Baslägret

 Om grundfisket handlar om huggruscher i gryningen så gäller det att ha is i magen vid det pelagiska fisket. Det händer att det inte händer något innan kl 10 på förmiddagen och är man för het så börjar man flytta spöna. Det är idiotiskt!
Första januarifisket i fjol var jag på plats vid ett större djupområde och det var färdigriggat vid 07.30. Ljuset skulle inte komma förrän halvniotiden så jag hade gott om tid. När klockan passerat tio hade jag inte haft en enda fällning, men sen tog det fart. Det blev 16 fällningar mellan 10.20 – 15.00, största gäddan var en bit över 7 kilo.

Har man spön som sitter från grunt till djupt vatten så är det mer regel än undantag att de första huggen kommer på de spön som sitter grundast.


MAX SEX SPÖN

Jag kör oftast med 4-6 spön, det här är en fråga för många fiskevårdsområden idag, vad är egentligen lämpligt? Jag tycker maxgränsen går vid 4-6 spön, fler är svåra att hinna med och skall vi sportfiskare bli trovärdiga gentemot fiskevårdområdena så får även vi begränsa oss. Även om det på fiskekortet står att 15 angeldon är lovligt betyder inte det att vi kan sätta ut 15 ismeten!
Ifjol när jag besökte en populär sjö satt det ett grabbgäng på fem sex personer och man hade minst 10 spön var ute, så det handlade om ett 50-tal ismeten på en begränsad yta och det, det är inte sportfiske!

Förhoppningsvis kommer fiskevårdsområdena att begränsa antalet spön under vinterfisket och det är bara att acceptera.