Ett hugg och det räckte!

Hade egentligen inte tänkt mig något fiske då helgen då schemat var fullbokat. Men men tidigt på lördagsmorgonen vaknade man och låg och snurrade i sängen som en torktumlare. Ähh jag klev upp och snabbpackade lite grejor, jag kunde faktiskt fiska fram till elvatiden, det får räcka tänkte jag.

Is och riggat spö, underbart!

När jag väl var på plats flöt allt på och grejorna blev klara snabbt.
Nu var det bara att vänta in ljuset och under tiden smakade morgonkaffet ljuvligt.
Tankarna for i skallen, skulle tre timmars fiske ge någon utdelning? Platsen var väl vald och jag hade en del förhoppningar, Google Earth är verkligen ett bra hjälpmedel i jakten på platsen som skall leverera storgädda! Mer om det en annan gång.

Strax efter nio händer det, ett bastant klirr och vippan studsar fram och tillbaka. men du det är fäll på "The magic stick" såg jag när jag kom fram.

På det spöt sitter min gamla trotjänare, en Ambassadeur 5000c från tidigt 90-tal. Min allra första multirulle. För ett par år sedan skulle jag fixa bromsskivorna i rullen efter en artikel i en fisketidning. Men när jag öppnade rullen och kom fram till bromsskivorna var de fullständigt pulveriserade, det var bara att sopa ihop smulorna och skruva tillbaks allting. Det fantastiska med rullen är att bromsen fortfarande är klockren och mjuk. Den har för länge sedan fått stå tillbaka för nyare modeller under spinn och trollingfiske men som ismeterulle är den fortfarande klockren.
Och allt för ofta för att det skall vara slumpen får den drilla de största isgäddorna jag fångar.

Min första multirulle en Amb 5000c från tidigt 90-tal, den får drilla många stora isgäddor. Rullen är egentligen helt slut men funkar ändå.

Så också igår!
Linan sprutar ur från rullen när jag kommer fram och jag slår bara till veven, gäddan simmar ju fast sig själv i sådana lägen.
Sköna tunggung fortplantar sig i klingan. Fortfarande tänkte jag att den inte är allttför stor.
När den visade sig vid hålet första gången i det mörka skogsvattnet hann jag inte se hur stor.
Det blev några rusningar till innan jag fick upp henne på isen. Det var inte den största gäddan men hon var rejält fet runt magen och fantastiskt fin. 101 cm och strax över sju kilo.
När man testar lite nytt och tar en skaplig gädda direkt är det extra roligt och jag satt med ett brett flin vid nästa kaffepaus.

Välgödd, en fin vintergädda!

Klockan gick snabbt och det blev inga fler hugg denna märkliga morgon, men det gjorde inget jag var nöjd, riktigt nöjd.