Spinnfluga i öppet vatten!

Idag så sjösatte man lillbåten, en Höga Rodd 390 för lite nostalgifiske i gamla hemmavatten, den senaste veckan hade vattennivån stigit ca 60 cm så det blev till att kliva ut i vattnet efter båten. Trots högvattnet så hade grumligheten minskat markant och det verkade ganska lovande trots allt. Med mig hade jag Göran L som inte tidigare hade provat på spinnfluga, men som nu såg fram emot att tampas med vårgäddorna på sådana.
Vid första ankringen på ca 1.8 meters vattendjup ganska nära en vass svepte vi iväg våra spinnflugor, det som är så viktigt men så svårt de första kasten är att spinna in oerhört, oerhört långsamt. Det är så madamerna ofta vill ha det så här direkt efter islossning. Vattentempen låg på drygt tre grader, brrr.
Smack, första hugget blev en brutal påminnelse om att de gäddor som huserar här inte slickar i sig flugorna utan de skall helst massakreras, sväljas i en tugga och skitas ur direkt, den känns bra hann jag säga innan, NEJ den släppte, nej den sitter faktiskt, vad hände? Jodå en ganska kort drillning och en elegant MVG-håvning av min nya håvassistent  gjorde att man kunde andas ut.

106 centimeter och närmare 8 kilo fisk, mumma.

Vi fortsatte att nöta runt vassen och mitt andra hugg för dagen resulterade i en femkilos smal sak.

Efter ett par timmar så bytte vi taktik och körde lite trolling men vi hade inte ett hugg på ca 3 timmars trolling, så vi återgick till förmiddans taktik, spinn med gäddflugor på grunt vatten. Nu blandades vädret i ett, regnskurar, kastvindar, sol och vindstilla mm. Gäddorna var svårfunna men fläckvis kunde vi ta några stycken till. När vi sedan bröt upp vid 15-tiden, för Göran hade tydligen barn hemma som behövde mat?!, hade jag segrat med 8-2.