Summa sidvisningar

måndag 25 februari 2013

DEN LJUSNANDE FRAMTIDEN ÄR VÅR!

ISMETE OCH SKID-VM
Nu kan vi skönja framtiden och ljuset igen!
En ruggig och helt enkelt vansinnigt bedrövlig vinter har haft oss i ett järngrepp. Men nu är det ljust både före och efter jobbet och den mörkaste tiden ligger bakom oss. Nu kan det bara bli bättre.

Fortfarande är det enormt mycket snö runtikring oss och enligt SMHI är det mer än 75 cm i vårt område.
De dårar som ändå inte kunnat låta ismetegrejorna torka ihop har heller inte haft något fiske att skryta om, så jag har inte missat något.
Men det kommer att bli en kraftig vårflod till vinterns efterdyningar, mer om det senare i april...

Gamla spår efter en räv som gjort sin matrunda

KORT PASS I SÖNDAGS
Jag ramlade ur sängen när min Samsung deklarerade morgon! Jag hade tänkt ta ett kortpass mellan
07 -11 innan firma Jönsson/Hellner skulle bärga medaljer framåt lunchtid.

Jag hade lagt i mjärden och fått ett 70-tal mörtar efter en natt men 60 av dessa var ypperliga abborrbeten, så de fick gå tillbaka. De få jag tog hem skulle ändå räcka och i frysen hade jag nyinköpta sillar som komplement.

Trots tydliga tecken på sömnbrist tog jag mig till sjön vid utsatt tid. Jag valde första bästa vik det handlade mer om att få en skön morgon än att satsa på den stora.








SOLEN VÄRMDE IGEN
En fin soluppgång och en kopp kaffe gjorde susen och mitt vinterbleka ansikte fick en marginell ansiktslyftning, knappt tre veckor yngre var känslan när jag glodde i spegeln efter duschen.
Där ute vid första djupkanten kanske det står någon
Nog om mitt utseende, det blev ett fäll på en gång, ett sånt som kommer medan man håller på att rigga upp. Man har fullt upp med att borra och fixera djup mm och jag la inte märke eller ens hörde fället. Såna räknas egentligen inte, man vill ju sitta ner och spana innan.
Men napp är ju napp, en lite slips fick en kort solstund innan den fick simma tillbaka. Fan, den tog största mörten och jag som bara hade två stormörtar i hinken.

Sedan kom nästa fäll efter en timme och det var samma spö som första hugget. Denna något större men inget som det talas högt om.

HUGG UNDER NEDPACKNING
Fyra timmar går fort och det var dags att plocka ihop och då får jag fäll på det spöt som satt djupast, runt 3,5 meter utanför vassen där spöt var placerat. Den var godkänd, över 4 kilo i alla fall och den var ordentligt fet och trind.

Nästa helg blir det första rejäla satsningen och Göran och jag är laddade till tänderna inför uppgiften.

Ha det!!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar