Fotografering vid ensamfiske





 Ensam i båten eller ute på isen kräver lite förberedelser vid fotografering. Jag är absolut inget fotoproffs och det finns de som är betydligt vassare än mig på det. Men jag fiskar många gånger själv och kommer det en finare gädda eller gös på rätt sida vattnet vill jag gärna föreviga detta.

För att fisken skall hanteras så varsamt som möjligt krävs lite förarbete innan fototagning.

Fiskar jag från båt så säckar jag gäddan medans jag tar fram kamera och monterar den på ett hemgjort stativ.
Stativet är gjort av en bankstick med en pålimmat kamerafäste längs upp. Banksticken sticks ned i två U-öglor som skruvats fast vid framme i förens sittplats. Höjden på banksticken har jag justerat innan och jag tar fotot från samma plats i båten varje gång. På så sätt vet jag att hela fisken blir med och att fotot blir ok.
Naturligtvis blir det lite båt med runt om men huvudsaken är ju att fisken blir förevigad.

Två u-öglor fastskruvade vid främre sittplatsen

Bankstick med kamerafäste




 


 















På min kamera finns det en självutlösare med tio sekunders fördröjning så det finns tid att posera i rätt position. På dyrare kameror finns det trådlösa utlösare som fungerar riktigt bra.
Jag tar två till tre kort innan jag återutsätter fisken.

Nyligen köpte jag in en Nikon L120 som jag även kan filma i HD-upplösning och tanken är att jag skall filma mig själv under någon tur i höst.

När jag ismetar så beror det på kylan om det blir mer än ett kort, plusgrader så hinner du med två-tre kort men vid minusgrader så handlar det om ett foto.
Jag borrar upp ett hål där jag sitter och bevakar mina ismetespön och om det handlar om en fin fisk så tar jag med mig den och säckar den vid hålet där jag sitter.
Samma procedur även här. Att ta fram kamera och stativ för att förbereda fotot.
När man fått lite snits på det här så är fotosessionen över på dryga minuten.

Båten ditt redskap till framgång II

BÅTSTORLEK
Förra inlägget handlade om hur jag använder de elektroniska hjälpmedlen. Den här gången kommer det att handla om själva båten.
Handlar det om trolling i Vänern/Vättern eller ute på öppet hav handlar det om helt andra båtar som jag inte berör här.
Sjöfiske innebär båt, men vilken båt passar egentligen bäst?
Det finns säkert lika många svar som fiskare, huvudsaken är att man trivs med sin båt och att man känner att man får ut 100 % av sitt fiske.

MOBILA SMÅBÅTAR
Jag fiskar ofta i mindre vattendrag eller sjöar. Då fiskar jag gärna från en mindre båt men som ändå har de större båtarnas egenskaper. Med det menar jag största möjliga stabilitet, utrymme och komfort.
Båtar runt 3,6 - 3,9 vimlar det av på blocket eller i lokaltidningarnas annonser, här kan du göra riktiga fynd. Är du händig så köp på dig en båt med mindre skador som du själv kan reparera.
Ryds och Uttern gjorde några riktigt bra båtar i den storleken på 70 och 80 – talet.

HR 390 packad med det man behöver för å-fiske

 Själv köpte jag och en av mina fiskepolare Göran in en Uttern 3,80 som är 1,60 bred med dubbelbotten för ett par tusenlappar. Lite tvätt, limning av gummilisten och en tätning av en spricka så hade vi ett kanonekipage!
Den passar utmärkt till å-fiske och i mindre eller normalstora sjöar. Med en 5 hk båtmotor kör jag själv i ca 9 knop och jag kan smygtrolla ner mot 0,8 knop utan problem.

Två man kan spinnfiska, en i aktern och en framme vid fören, vi kan trollingfiska med två spön var. Vid flötestrolling kan vi med årorna ro eller använda en 30 pounds elmotor.
Båten ”ren” dvs inget är skruvat i den såsom ekolod, spöhållare eller givare mm. Ekolodet och GPS har jag på en mindre verktygslåda där det finns ett mindre 12 V batteri (12 amp) som energikälla. Den ställer jag sedan ovanpå bensintanken.
Givaren sitter på en liten planka som jag sätter fast bak i aktern med en mindre skruvtving.

Spöhållarna är av det amerikanska märket Down Easter som håller för allt som simmar i våra vatten, det genialiska med dessa hållare är att vid hugg så lyfter du spöet rakt upp och den släpper då sitt grepp. Det är sedan bara att drilla fisken snabbt.
Dessa mobila hållare skruvas fast i relingen och kan ställas in i alla vinklar.

ORDNING OCH REDA
När man har begränsat med utrymme gäller det att ha ordning i båten, spöbag och håv långt fram i båten tillsammans med de spön du inte fiskar med. Ankare, Våg, tänger, måttband, vågnät, säck, priest och andra prylar har jag i en murarhink, på så sätt har du allt på plats. Det skall vara så öppet som möjligt framför mina fötter så jag kan stå och drilla utan att vara rädd att trampa sönder något
Väskor längst fram, de aktuella beteslådorna får plats bredvid mig, där jag sitter på avkrokningsmattan som får fungera som sittunderlag tills storgäddan bärgats!

Utöver Uttern har jag köpt in en Höga Rodd 390 som jag nu haft i två år. Den är jag otroligt nöjd med. Men på den har jag skruvat fast permanenta spöhållare.
Många är förtjusta i alubåtar, där den största fördelen är dess låga vikt jämfört med glasfiberbåtar.
Dessa är dock betydligt svårare att få tag i på begagnat marknaden och de håller generellt ett högre pris.

STÖRRE BÅTAR
Naturligtvis kan en liten båt aldrig ge samma komfort och trygghet som en större båt. Med större båt så pratar jag om båtar från ca 4,5 - 6.0 meter. Men en för stor båt innebär att man drar sig för att traila den till andra sjöar än där den ev står. Du missar då potentiella storfiskvatten.
Budgeten styr valet av båt och motor för de flesta men du måste noga tänka igenom hur du fiskar.

En som gärna spinnfiskar söker egenskaper av bra plattform eller tofter att stå på, god sidostabilitet, gärna en båt som ligger högt i vattnet så man kan smyga in på grunt vatten.
Den som till största delen vill använda båten till trollingfiske söker andra egenskaper.
Jag vill då ha en bred båt med så stora öppna ytor som möjligt. Med hög relingshöjd höjs säkerheten vid blåsigt väder när du rör dig i båten. Finns det också ett relingsräcke runtom är det bra.

Min Höga Rodd 500 liknar en Ockelbo B16 invändigt men med en sidopulpet istället för mittpulpet. Måttet är 5x2 meter.

Min Höga Rodd 500



Ett rostfritt relingsräcke runt hela båten gör att jag inte behövt borra på båten utan alla hållare kan fästas på relingen.

INVESTERA I REJÄLA SPÖHÅLLARE
Snåla inte med vad du sätter på för spöhållare, det finns otroligt mycket skit ute på marknaden som definitivt inte håller måttet.
Scotty, Normark, Storm gör bra spöhållare som håller till både paravanfiske eller vanlig trolling.
En hållare som ligger bra prismässigt är Savagear MP2, för en sån får du ge 200:-.
Det är lite tight att få ner vissa spöhandtag, men de är tillräckligt robusta för att klara gädd och gösfiske.
Fiskar man som jag med flera olika metoder så blir det ett mellanting av båtval för att passa det jag vill.


Var inte rädd för att skruva i båten, det finns många tillbehör som förenklar ditt fiske. Det kan vara ankarfästen, mugghållare, magnetband för att fästa betena i, halkskydd, filtmatta, hinkar, kamerastativ osv. Optimera utrymmet!

Avslutar med några punkter som jag vill ha i min ”storbåt”.

Bra överblick över de spön som fiskar.

Stora öppna ytor att röra sig på.

Bred båt med god sidostabilitet.

Relingsräcken runt om.

Pulpet med utrymme för elektronik.

Minst 6 st fasta spöhållare.

Spöställ för de spön som vilar.

Stabil gång i vattnet vid trollingfiske.

Högt fribord för säkra drillningar och förflyttningar.

Nästa inlägg kommer att handla om rutt och fart.

BÅTEN - Ditt redskap till framgång



Att planlöst åka omkring på insjön för att fånga gädda är ingen bra strategi om du vill nå framgång. Precis som en spinnfiskare är noga med vart han kastar sitt bete så måste de som använder båten också vara det.

Med båtens hjälp skall jag ju presentera mina beten så förföriskt som möjligt och helst vill jag fånga stor fisk!
Båten är din förlängda spödel och det skall märkas i ditt fiske. En bra båtförare fångar fler och större gäddor än den oerfarne och än de som fastnar i trollinglunket.
Jobbar man aktivt med byta beten, variera farten, uppmärksamma sig på förändringar i vågor, väder och vind så är trollingfisket både krävande och med inslag av hög aktivitet.

Ni som ismetar känner igen er ibland, då svetten rinner under flytoverallen och man inte ens hinner hälla upp en kopp kaffe för alla hugg, likväl som man fryser arslet av sig och får hålla igång med ständiga åkarbrasor. Precis så varierar sig aktivitetsgraden med båtfisket också!

Oktobermorgon

Jag tänkte ge er lite tips som jag anser viktiga för att lyckas med båtfisket.

Följande punkter kommer jag att gå igenom under augusti på bloggen:

Ekolod och GPS
Båtstorlek
Rutt och Fart
Paravan/fattigmanstrolling
Taktik

Först ut är hur du använder de elektroniska hjälpmedlen.

Ekolod och GPS:
Utan dessa två elektroniska hjälpmedel så kommer man aldrig att med regelbundenhet att fånga stor fisk. Det blir för slumpartat att famla i ovisshet, varför högg det nu?, hur långt ut var det?, hittar jag tillbaks till den produktiva fläcken?, hur djupt var det? osv.
Vid gäddfiske har jag ekolodet som hjälp för att hitta branter, grynnor, djuphålor, grundflak och var betesfisken befinner sig. Under sommaren också för att hitta språngskiktet.
Jag ser nästan aldrig ”gäddan” på ekolodet som när jag fiskar gös, som ger distinkta bågar.
Men det behövs inte heller, den information jag i övrigt får ifrån ekolodet räcker.

Jag har även viss hjälp av ekolodet som visar vattentempen. Det kan skilja en del i temperaturen som du skall använda till din fördel. På vår och höst letar jag varmare vatten, men under sommaren letar jag svalare vatten.
Allt för att optimera mina värdefulla timmar på sjön.

LETA BETESSTIM
Har du inte fiskat på någon vecka tappar man kontakten med gäddorna. Jag håller igen lite med fisket fram tills vi kommer in i september. Då kan det vara 4-5 veckor sedan jag var ut senast och då är det helt andra förutsättningar som gäller.

För att vinna tid så börjar jag inte att fiska på en gång utan åker omkring och letar större ansamlingar av betesfisk. Märker jag då att någon del av sjön eller att en speciell yta ser intressant ut så startar jag fisket där. Betesfisk = Predatorer!


Täta stim på knappt fem meters djup!

Om det sen är på 15 meters djup eller 4 meter spelar ingen roll, jag vill vara där maten finns.

HÖSTEN

Inledningen på hösten visar erfarenhetsmässigt på att gäddorna fortfarande är bundna till branter, grynnor eller djuphålor. Även betesfisken håller sig på dessa biotoper.
När vattnet blir kallare samlas först betesfisken på grundare platser och gäddorna följer efter. Nu blir hon mer inriktad på att följa stimmen och då håller sig gäddan oftast pelagiskt, strukturen är inte lika viktig längre.

Det här kan vara svårt att acceptera som fiskare om man inte är van vid att fiska två kilometer ut på sjön, utan hellre vill ankra upp i en vik eller vid en vass.
Men jag lovar att du kommer att få betydligt fler grova gäddor om du inriktar fokus på betesstimmens placering istället.
För ett otränat öga ser det ut som om jag kör omkring utan att veta vad jag gör, det är bara det att det är jag som vet vad gör!

I mina hemmasjöar har jag lärt mig under 30 års fiske vart gäddan finns under vissa årstider och det diffar på 8-10 dagar om betsfisken sökt sig mot grundare vatten på hösten. Allt beror på om hösten är varmare eller kallare än normalt.
Det är när jag besöker nya vatten som jag har nytta av mina erfarenheter. Då kan jag utifrån sjöns storlek avgöra vart jag börjar fiska.

Återutsättning

Mindre sjöar kyls ner snabbare än en stor sjö.

Tex är vattnet runt 12-14 grader är det branter eller grynnor som gäller. Är det ca 8-10 grader så är det betesstimmens placering som avgör fiskeplats oavsett struktur eller vattendjup.
Jag inleder höstarna med att fiska i mindre vatten som får lägre temp tidigare och söker mig mot större vatten under senare halvan av september eller väntar ända in i oktober.
Senhösten gäller motsatt förhållande, de mindre sjöarna fryser till snabbare och de större sjöarna magasinerar värmen bättre och du kan fiska längre i dessa sjöar.

GPS
För tio år sedan gällde det att man hade koll på strandlinjen och tog ut enslinjer för att hitta fram till en grynna, visst det gick snabbare att ha koll på lodet samtidigt men man fick många gånger snurra runt innan man hittade rätt. Idag är en inlagd waypoint din snabbaste väg fram.
Jag har haft hjälp av gps under snart sju år och det är ett förträffligt hjälpmedel.
Med moderna färgdisplayer kan du utnyttja Friluftskartan om det inte finns sjökort att köpa. Merparten av våra insjöar saknar sjökort och du måste själv göra jobbet. Till det så räcker Friluftskartan riktigt långt.



 Men det jobbet är kul att göra, du skapar en egen bild av hur det ser ut under dig. Allt det jobbet gör dig till en bättre fiskare. Än idag kan jag hitta nya smågrynnor som jag snabbt kan markera på gps:en och hitta tillbaka en annan gång.

Colorado 300

Jag har i flera sjöar med maxdjup på ca 15 meter märkt ut 6 meters kurvan som är en bra utgångsposition.
Varje gädda över 4 kg och gös över 3 kg markeras och efterhand växer ett mönster fram var du fått de flesta större fiskar.
Med GPS:en kan du också se den rätta farten, något som de gamla hjulen som satt bredvid givaren på Lowrance lodens missade.

Med dessa två elektroniska hjälpmedel kan även användas i lånebåtar, jag har gjort i ordning en verktygslåda med ett litet 12 volts batteri till ekolodet och hållare för båda enheterna.
Du behöver därmed aldrig vara utan något hjälpmedel oavsett var du fiskar.

Anders Forsberg i båten

Tidigare i somras ville Anders Forsberg ha hjälp av mig med att guida honom på en av de gössjöar vi har i Gästrikland. Men omständigheterna gjorde att vi fick ställa in den första planerade turen. Men mitt i veckan hörde Anders av sig och med kort varsel träffades vi i torsdags.

Anders skriver ju i "Fiske för Alla" och är den som introducerat många nyheter till vårt vackra avlånga land, bla jerkbaitfisket, bulldawgs, spinnflugor och han var också först med att skriva om vertikalfiske efter gös. Den artikeln var med i ett höst/vinternummer i början på 2000, men man följde aldrig upp den artikeln och det föll i glömska tills Jörgen Larsson spetsade Fiskefeber med många artiklar några år senare. Resten är ju historia som ni vet.
Anders var verkligen en trevlig bekantskap, vi hade långa och intressanta diskussioner i båten om allt inom fisket.
Jag visste att Anders väldigt gärna har en spinnfluga på tafsen när han spinnfiskar och jag har länge gått och klurat på om det inte skulle kunna funka som trollingbete till gös. Under vertikalfiske vill ju gärna gösen ha minimala rörelser och en spinnfluga på ett djuptackel som studsar fram på bottnen måste ju vara en hit!

Efter en halvtimme kommer första hugget, spöt med djuptacklet rister till och härliga knyckar fortplantar sig i spöt, något hade gapat över den rödvita Hairy Killern...

Hur det gick och i vilken sjö vi var i får ni läsa om i FFA framåt hösten.

Ett litet smakprov kan ni dock läsa på länken nedan:

http://www.eu.purefishing.com/blog/blog-andersforsberg/index.php?entry=3079

AUGUSTI

Ta med barnen på fiske, David tycker det är kanonkul!

För mig en återhämtningsmånad ungefär som december kan vara. Har värmen varit påtaglig i juli så håller stora vattenmassor mycket varmt vatten. Detta gillar definitivt inte gäddan. Den söker sig då neråt i vattenlagrena för att komma åt svalt och syrerikt vatten. Men är sjön näringsrik och grumlig så kan det djupare vattnet bli syrefattigt och då kan gäddan inte vara på de djup och temperaturer som den trivs bäst i.


 Gäddan tvingas då vistas i vatten där tempen håller 20-22 grader och då äter inte gäddan, den blir apatiskt och den intar sin egen ”Ramadan”.
Den väntar in hösten och då börjar den äta upp sig igen.

Visst det går faktiskt att få fina gäddor i augusti men jag rankar den som den absolut sämsta gäddmånaden av årets alla månader, trots det så har jag lurat upp en ”tia”.

AUGUSTI-TIA!
Den 24 augusti 2004 så var det klarblå himmel och totalt vindstilla på sjön när jag gav mig ut på förmiddagen. Jag skulle flötestrolla efter gös och gädda. Då hade jag min gamla båt, en Örnvik 400, 15 hk Johnsson och hederliga gamla åror på det ekipaget.
Den var perfekt för att ro sakta över heta branter och grynnor. Tyvärr så blev jag av med rubbet en augustikväll 2005 och båten är högst saknad fortfarande…Tjyvjävel!

Nåväl fisket var precis så segt som jag förväntat mig och framåt elvatiden hade jag inte haft ett enda hugg. Då försvinner ett av flötena långsamt under ytan som om jag fastnat i något. Jag lät linan rinna av rullen innan jag testade ett mothugg, jodå det satt fisk på. Det skulle visa sig vara en gös på 4,1kg.


 Jag ankrar upp på grynnan som jag nått fram till, jag lät ett flöte ligga ute när jag plockade fram lite fika.
Klockan var nu framåt tolv och solen sken från en totalt molnfri himmel, sjön låg spegelblank, inte krusning.

Sensommargös i flytoverall

Smack, flötet försvinner blixtsnabbt och linan rusar av haspelrullen, jag fäller bygeln och gäddan simmar fast sig själv, den är urstark och det blir en åkning utan dess like. Hon ger allt i fem minuter innan jag svettig, darrandes och andfådd kunde lyfta henne över relingen.

Oj den är lång, 118 cm visar måttbandet och Samsonvågen sjönk ner på 10.3 kg, underbart, en sommartia!
Det var en mycket nöjd Berglund som sedan la sig på britsen för att sola och bättra på brännan, fisket det kunde vara.

LEVANDE BETEN
Skall man ha någon framgång så är det just det att använda levande beten, jag har provat att trolla snabbt, långsamt, djupt och grunt utan större framgång. Spinnfiske vid djupbranter och djupt liggande grynnor det kan ge enstaka fiskar. Men en flötestrollad mört eller abborre kan faktiskt ge utdelning av grövre fisk.

Härlig morgon vid stugan

Svårigheten är att meta upp tillräckligt stora beten och att hålla dessa levande. På hösten kan man ju bunkra ett lager och ha antingen i källaren eller i en sump. Men i den värme som råder i vattnet dör allt för många för att det skall vara ett alternativ för mig.

Visst kan augusti överraska, men det är en månad för abborre och gösfiske för mig.