Konditionsfaktorn speglar ditt vattens potential att producera riktigt grov gädda. Har inte ditt hemmavatten de egenskaper som krävs för att gäddan skall bli riktigt grov spelar det ingen roll hur mycket du försöker. Gäddorna kommer ändå aldrig att nå över 13 kilo.
Detta är ett faktum som gäller i oerhört många gäddvatten, hur ser det ut i ditt?
Hur räknar du ut gäddans konditionsfaktor?
Mallen är:
100 x fiskens vikt i gram / (längd x längd x längd) =
Dvs du delar den första summan med den andra i parentesen.
Viktigt när du slår på miniräknaren att använda parentesen.
Ett exempel:
100 x 9440 / (111 x 111 x 111) = 0,69
Konditionsfaktorn på en gädda som är 111 cm lång och väger 9440 gram ligger på 0,69. Det innebär att den har en god kondition.
Jag har gjort en enkel tabell för att visa vad jag menar.
KONDITIONSMALL FÖR MINA VATTEN
0 – 0.59 Mycket låg konditionsfaktor, långa slanka gäddor, lite mat och syrefattiga grunda och ofta grumliga vatten.
0.60 – 0.65 Låg kondition, slanka gäddor, mycket mat, syrefattiga, relativt grunda och färgade vatten.
0.66 – 0.75 God kondition, bred rygg, mycket mat med syrerikt relativt klart vatten och större djup.
0.76 – 0.89 Mycket god kondition. Bred rygg, stor buk, syrerika djupa och klara vatten. Förleksgäddor eller senhöst/vintergäddor.
0.91 - Extrem kondition. Ofta förleksgäddor, breda, feta och långa gäddor. Lever i extrema vattenmiljöer typ Lödde å, Fryken eller Vättern eller gäddor i regnbågsvatten.
Det här är en grov generalisering över vattenmiljöerna men visst kan en grund och
grumlig insjö ge någon enstaka individ över tretton kilo med inte med någon större
regelbundenhet.
I mina sjöar kommer en 110 cm gädda aldrig att kunna nå en vikt på mer än 7.5 - 10.5 kg.
I extremt sällsynta fall kan den toppa elva kilo. En 120cm gädda ligger på 9.5 - 12 kg.
I Lödde å, Blekinge skärgård, Fryken, Vättern och vissa andra vatten så kan man lägga på ett eller flera kilo på dessa längder.
Ofta ligger konditionsfaktorn klart över 0.8.
För att en gädda skall nå över 0.8 i konditionsfaktor krävs en livsmiljö som gör att gäddan året om kan finna syrerikt och svalt vatten med god tillgång till betesfisk.
Det skall vara ett vatten med större vattendjup med relativt klart vatten och gärna med ädelfisk i sjön. Även andra stora populationer med större betesfisk, typ braxen eller id eller annan fet fisk är viktigt.
På detta så krävs det gener i gäddan som gör att den kan växa sig riktigt stor.
I de större älvarna och åarna som har förbindelse med havet finns också storvuxen gädda med rekordpotential. Här stiger lax, öring eller sik upp. Även stora mängder vitfisk söker sig för lek under våren. Gäddan följer efter och finns i närheten, ofta är konditionsfaktorn över 0.75.
De flesta sjöarna i Gästrikland är för grunda och näringsrika för att kunna producera gäddor över 13 kg. Storsjön som är största sjön har ett max djup på 15 meter. I kombination med mycket näringsrikt och grumligt vatten gör att det under sommartid inte finns tillräckligt med svalt och syrerikt, djupt vatten för gäddan att vistas i, därför växer inte gäddorna under sommaren utan får en slankare vigör.
Max vikten ligger idag på ca tolv kilo och konditionsfaktorn på 0.55 - 0.75.
Den producerar dock många gäddor på 7 – 10 kilo.
VAD ÄR DEN STOR GÄDDA?
Alltså för att fånga riktigt grov gädda så är vattnets potential i sig viktigare än fiskarens kunnande.
Jag har accepterat att jag har dom gäddvatten jag har, så på hemmaplan kommer en åttakilos gädda alltid att vara något extra.
Sätt dig själv och räkna på dina gäddor, det är enkelt och roligt. Har du vatten med rekordpotential? eller har du också drabbats av att ha ett hemma vatten med ”De långa slanka gäddornas förbannelse!”
